No shit, it's gluten free

Jag har varit glutenfri i ungefär ett år nu. Jag är inte glutenintolerant, men mår helt enkelt bättre utan. Att inte äta gluten är ett sätt att hålla min IBS (magsjukdomen irritable bowel syndrome) iordning. Så länge jag sköter mig med maten, inget gluten och så lite socker som möjligt så mår jag prima. Under de perioderna när jag tränar mycket kan jag ära lite mer socker, alltså godis, utan att det påverkar mig.

 

För mig är det ett självklart val att äta mindre av det jag mår dåligt av. Och det är ganska enkelt, förutom perioder med mer socker än vanligt när sötsuget triggas igång. Skillnaden mot innan är att jag känner när det händer och då blir det nolltolerans ett tag tills det går över.

 

Det finns ju så mycket god mat som jag kan äta!